Hur kom den franska revolutionen till

I slutet av talet var Frankrike Europas starkaste stat och folkrikaste land med ca 25 miljoner invånare.

Många av bönderna drabbades därför hårt av adelns ökade skattetryck vilket fick som följd att "tredje ståndet" snart uppfattade den försvagade kungamakten som allierad med adels- och prästeståndet. Detta skräckvälde bröts genom en statskupp , som förde in revolutionen i en lugnare period. Men krigen, främst sjuårskriget och det amerikanska frihetskriget , som Frankrike hade deltagit i under andra halvan av talet ha de kostat staten enorma summor pengar.

Genom de nyköpta ämbetena fick adeln större inflytande över byråkratin och landets domstolar vilket resulterade i att adeln kunde begränsa den starka kungamakten och förhindra nya reformer som kunde skada deras egna intressen. Under revolutionsledarna Danton, Robespierre och Marat radikaliserades revolutionen ytterligare. Eftersom merparten av landets kapital ägdes av de två första stånden, framförallt av adeln, var kungen tvungen att hitta andra sätt än beskattning som kunde ge pengar till staten.

Franska revolutionen-tidslinje

Den gamla feodaladeln hade en gång i tiden varit en stark maktfaktor i riket. Försäljningen av statlig egendom och maktbefogenheter till aristokratin medförde att kungens maktställning undergrävdes och försvagades gentemot adels- och prästeståndet. Kungamakten lät därför adeln köpa ämbeten, privilegier och jord för att kunna göra avbetalningar på Frankrikes stora statsskuld.

Tiotusentals verkliga och inbillade revolutionsmotståndare blev av med sina huvuden i giljotinen. Missnöjet bland befolkningen blev nu allt mer märkbar vilket bland annat tog sig uttryck i en öppen folklig avsky mot samhällets orättvisor som manifesterades i adelns pråliga livsstil och det kungliga hovet i Versailles med all sin prakt, lyx och politiska makt. Kungafamiljen fängslades och mängder av kungatrogna dödades.

I den efterkommande historieskrivningen har han ofta framställts som en svag och lite töntig kung som hellre ägnade sig åt lyxigt hovliv och jakt än åt att styra sitt rike. Under slutet av talet drabbades Frankrike av missväxt under flera år vilket ledde till prisstegringar, svält och minskade inkomster för bönderna. Industrin skadades också av att den brittiska industrin var mer effektiv och sålde sina varor billigare den industriella revolutionen hade kommit igång i Storbritannien.

Franska revolutionen inleddes i juni med att det tredje ståndets medlemmar lämnade den tillkallade riksdagen som förövrigt dominerades av de två första stånden, och istället utropade sig till landets nationalförsamling. I takt med att kungamakten sålde ut jord till adeln, ökade också antalet bönder som blev skattepliktiga gentemot adeln. Detta förvärrade den ekonomiska situationen ytterligare eftersom många av arbetarna i städerna och på landet blev arbetslösa och hamnade i fattigdom.

För att kunna fylla de tomma skattkistorna lät den fra nske kungen Ludvig XVI öka skatterna för det tredje ståndet som bestod av bönder och borgare vilka tillsammans utgjorde 98 procent av landets befolkning.

10 Orsaker och konsekvenser av den franska revolutionen

De två andra stånden, adeln och prästerskapet, var helt befriade från att betala skatt. Paris hade blivit en krutdurk och Frankrike stod vid slutet av talet på randen till en revolution. De nya maktpositionerna gav dessutom adeln möjlighet att återinföra gamla feodala rättigheter, såsom tull och äganderätt av kvarnar och vinpressar samt jakt- och fiskerättigheter. Ludvig XVI var dock inte så intresserad av att härska.

Men gruppen hade sedan länge försvagats militärt, ekonomiskt och politiskt. Här följer en enkel sammanställning över några av de omständigheter som låg bakom den omvälvande händelsen. Ur ett idéhistoriskt perspektiv måste det också tilläggas att den mentalitet som fanns inbakad i den franska revolutionen till stor del var inspirerad av upplysningens politiska idéer. Framförallt idén om naturrätten — att makten ska utgå från folket; och idén om de mänskliga rättigheterna — att ingen människa är mer värd än någon annan.

Med Napoleon Bonapartes maktövertagande var den franska revolutionen definitivt slut. Nationalgardet i Paris på väg till fronten Den franska flaggan Trikoloren började användas under revolutionen.

Flaggans tre färgfält symboliserar frihet, jämlikhet och brödraskap. Som en följd av den minskade köpkraften bland befolkningen drabbades den franska industrin av stora nedläggningar. Nationalförsamlingen avskaffade alla adelns privilegier och tillkännagav istället de mänskliga rättigheterna : frihet, jämlikhet och broderskap.

Eftersom statskassan var i akut behov av påfyllning, gavs adeln möjlighet att återfå mycket av den makt de förlorat. Den 14 juli stormade parisarna det gamla fängelset Bastiljen som ett led i sitt visade missnöje mot den styrande makten. Den här gången avrättades kungen, liksom senare även drottningen , Marie Antoinette. Revolutionen i Frankrike var en händelse med omedelbara politiska följder.

Målning av Léon Cogniet Orsakerna till den franska revolutionen är många. Folkets missnöje växte sig därmed allt starkare. Stora delar av den franska bondebefolkningen var arrendebönder och hade därmed skyldigheter till adeln. När krig bröt ut mellan Frankrike och grannländerna hårdnade det politiska klimatet.