Vilka jultraditioner är inte kristna

Din webbläsare är inte uppdaterad

De överflödande julsmörgåsborden hade en glansperiod vid förra sekelskiftet. Numera tolkas julhalmen ofta som en hågkomst av Betlehemskrubbans halm där Jesus lades, men den ursprungliga innebörden kan vara en annan. Rydbergs tomte är alltså av ett annat slag än senare tiders jultomtar. Ursprunget till den svenska julbocken kan diskuteras. Många jultraditioner hänger direkt samman med det kristna julbudskapet.

Han hör hemma bland det svenska bondesamhällets småfolk och har inte mycket med Sankt Nikolaus att göra. Julfriden är en rest av den fridlysning som ägde rum vi alla marknader, tingssammankomster osv. Norge lystes en gång i tiden den berömda julfriden ut just den dagen. Men ursprunget kan också sökas i de former av djurmaskering och djurdanser som har förekommit i alla kulturer, också i Norden.

Vilka jultraditioner är kristna?

Brott i samband med fridlysning bestraffades särskilt hårt. Samtidigt förknippas jultomten med de märkliga tomteväsen som sedan århundraden lever kvar i folktron. Den modern jultomten kan härledas till Sankt Nikolaus, en kristen biskop på talet i dagens Turkiet och som helgonförklarades för sin givmildhet.

De svenska medeltidslagarna uppger i regel att julfriden ska lysas ut på julafton. Men också uppladdningen inför julmåltiden hör dit - liksom köpet och klädandet av julgranen. Julhandeln är alltså en rest från vad man tidigare själv producerade på bondgårdarna och från äldre tiders julmarknad - marknaden på Sankt Thomas dag 21 december, som på sina håll kallades för "lilljul".

I städerna lystes länge julfriden ut under särskilt högtidliga former.

I julförberedelserna låg det mesta av vad som senare togs över av julhandeln. Julförberedelserna hör och har hört till de verkligt viktiga traditionerna. Det knusslades varken med öl eller mat, den gödda grisen slaktades, delar saltades och andra röktes. Idag intar julhandeln och julkortsskrivandet en dominerande plats i julförberedelserna. Julen har i alla tider kopplats samman med kalas och fest.

Julbocken hör sedan gammalt hemma i juletid. Jultomten är i en mening kristen, eftersom Tomte-Nisse går tillbaka till helgonet Nikolaus Nils, Klas. Vi vet att fängslade djävlar i bockgestalt förekom vid Nikolausriterna på kontinenten. Julbocken, julkärven, julhalmen, hämtandet av julgranen och mycket annat räknades också till julförberedelserna. Men de gamla sederna lever ännu kvar i jultraditionerna där hemma och i julbordet på julafton.

Sjöfararnas patron skyddshelgon blev han när han räddade ett fartyg från undergång. Hans festdag är egentligen 6 december, och i många länder delas julgåvorna ut just den dagen. Viktor Rydbergs berömda tomtedikt bygger just på de gamla inomsvenska tomtarna som vaktade hus och gård. Det gäller pepparkaksbaket och det stora julbaket när de runda kakorna placerades på stänger i taket. Enligt legenderna var Nikolaus ytterst givmild, särskilt mot barn - en orsak till att just tomten delar ut julklapparna.

Vår tids "importerade" jultomte är något helt annat än den äldre svenska folktrons småtomtar som bland annat förekommer i Viktor Rydbergs berömda tomtedikt och på många av Jenny Nyströms julkort.

Jul förr i tiden

Före den gamla julmarknadsdagen den 21 december skulle julförberedelserna vara avslutade. Andra gudastyrda jultraditioner har mera blandad bakgrund. Kristet innehåll har också julkrubban, konserterna med kristna julsånger och den läsning av julevangeliet som förekommer i många hem. Det gäller i gamla tider julslakten, saltandet och rökandet av skinkan. Den innebar lite förenklat att allt och alla skulle vara fredade i samband med marknaden eller högtiden.

På samma sätt som forna tiders julförberedelser har ersatts av varuhusens julkommers, har de stora julkalasen övergått i restaurangernas julbord. Ölet bryggdes och det stora julbaket gick av stapeln i omgångar. Påverkan från folktrons tomtar framgår redan av de nyströmska tomtarnas småvuxenhet - skillnaden mot utlandets Sankte Klas är väldigt stor.

Den "julfrid" som vi så vagt svänger oss med var alltså en gång en akt av stor rättslig och religiös betydelse och omgavs med stor högtidlighet. Många tomtebilder - som på Jenny Nyströms julbonad och julkort - bygger på en kombination mellan den importerade jultomten med luva och päls och de små tomteväsen som hör till skogen, gården och markerna.

Han var biskop i Myra i Mindre Asien regionen kring det som idag utgörs av Turkiet. Dit hör kyrkobesöken: julbönen, julottan och den midnattsgudstjänst som numera blir alltmer omtyckt.